Vad är Effektiv ränta?

Effektiv ränta är den procentsats som återspeglar hur mycket du behöver betala på ett lån på årsbasis. I denna räntesats är både ränta (den så kallade nominella räntan) och avgifter inbakade.

Om ett lån är på 100 000 kr och du under ett år kommer att ha betalat totalt 6 000 kr i räntor och avgifter så blir den effektiva räntan 6 %. Däremot kan alltså dessa 6000 kr vara fördelade på räntor, uppläggningsavgift, aviavgift m.m.

Effektiv ränta visar lånets kostnad

På privatlån måste alla kreditgivare uppge effektiv ränta till kunderna. I ett låneerbjudande presenteras därför lånet utifrån belopp, amorteringstid, ränta, effektiv ränta och månadsbetalning.

Orsaken att denna regel infördes var att det skulle bli enklare för konsumenter att ställa totalkostnaden för olika lån mot varandra och därigenom lättare hitta billigaste alternativet.

Om du ska teckna ett privatlån bör du absolut ansöka om lån hos flera olika kreditgivare (eller via låneförmedlare) för att få in flera olika låneförslag. Om du ansöker om exakt samma belopp och på exakt samma amorteringstid så kan du välja lånet med lägst effektiv ränta – eftersom det är billigast.

Enkel uträkning

Du tecknar ett lån på 100 000 kr som ska vara återbetalt på 1 år. Den totala räntekostnaden beräknas till 4 500 kr. Därtill kommer uppläggningsavgift på 300 kr och aviavgifter på totalt 200 kr (under detta år). Total kostnad för dig blir därmed 5 000 kr. Den effektiva räntan är då på 5 %.

Vad är Effektiv ränta?

Effektiv ränta kan bli missvisande

Effektiv ränta används inom flera olika låneformer så som snabblån, privatlån, kreditkort och delbetalningar. Däremot passar begreppet bäst att användas just inom privatlån. Här visas exempel på när begreppet kan bli något missvisande.

Snabblån – Effektiv ränta visar hur mycket ett lån kostar (i procent) över 12 månader. Men ett snabblån ska ju amorteras på betydligt kortare tid. En vanlig amorteringstid är 3 månader. Att då säga hur mycket lånet kommer att kosta under 12 månader blir inte bara missvisande utan rent felaktigt. Detta eftersom lånet inte är uppbyggt för att betalas under så lång tid.

Kreditkort – Även kreditkort måste, enligt lag, presenteras med effektiv ränta. Det brukar då presenteras utifrån att kortägaren väljer att delbetala en viss summa under ett specifikt antal månader. Exempelvis ”effektiv ränta beräknas på en kredit på 15 000 kr som delbetalas över 12 månader”.

Men det är inte så enkelt när det kommer till just kreditkort, ett kreditkort har ju räntefria dagar, en del kortutgivare räknar med (dvs räknar bort) en del av de räntefria dagarna när den effektiva räntan ska visas, runt 50% är vanligt. Vilket måste anses vara helt ok, räntefria dagar är i praktiken ett gratis lån av pengar.

Det som ställer till det om man ska jämföra olika kreditkort är att alla kortutgivare inte gör likadant, en del tar med räntefria dagar, en del inte. Det finns ingen standard i branschen, det skiljer även på hur stor kredit som man ska räkna på, en del använder 10 000 kr medan någon 30 000 kr (ju högre kredit man räknar på ju mindre effektiv ränta).

Effektiv ränta kan användas när kreditkort jämförs – men man ska vara medveten om att begreppet inte alltid blir helt rättvist. För den sifferkunnige kan det vara idé att själv räkna ut skillnaden mellan korten.

Ska dock sägas att några stora skillnader i effektiv ränta blir det inte hur man än räknar, 4-5% som max. Det kanske låter mycket men det är kreditkort vi pratar om, har du större skulder på ett kreditkort kan det absolut vara dags för ett lån av något slag istället.

När ska du titta på effektiv ränta?

Det går att ha effektiv ränta som ett jämförelsebegrepp inom flera olika lån-och kreditformer. Men för att jämförelsen ska bli korrekt bör det enbart ske på privatlån. Lån som återbetalas över ett antal år och där avgifterna faktiskt kan påverka den effektiva räntan relativt mycket (till skillnad mot bolån).

När ska du titta på effektiv ränta?

 

Överkurs: Lägst effektiv ränta ger inte alltid billigaste lånet

Om du jämför flera olika privatlån och väljer den med lägst effektiv ränta – får du då alltid bästa alternativet? Nej inte alltid – även om det oftast är så.

Effektiv ränta är ju ett samlingsbegrepp för den totala kostnaden av räntor och avgifter under ett år. Men det finns en skillnad mellan räntekostnader och andra kostnader. Det är nämligen enbart räntekostnaderna som du får göra ränteavdrag på.

För att spetsa till det visas följande exempel:

  1. Lånet har enbart ränta och inte några avgifter. Total kostnad 1000 kr i ränta.

I detta fall kan 30 % ges tillbaka på kommande deklaration som ränteavdrag. Därmed ges 300 kr tillbaka kommande år.

  1. Lånet är räntefritt men har avgifter på 1000 kr. Total kostnad 1000 kr i avgifter.

I detta fall får inte ränteavdrag användas vilket gör att någon återbetalning inte sker.

I exemplet ovan har bägge lånet exakt samma effektiva ränta. Men det ena blir billigare i längden. Det är däremot sällan som detta exempel uppstår i verkligheten. Det kan däremot förekomma om mindre summor lånas under kortare perioder. Men skillnaden i kronor och ören blir inte speciellt stor. Exemplet ovan är ju tillspetsat för att tydligt påvisa resultatet.