Musik, snus, elsparkcyklar, matkasse, filmer och telefon…. Listan kan göras lång på de små abonnemangen som gör livet enklare – eller förstör ekonomin. I allt för många fall gäller det sista.
Det låter billigt med ”bara 109 kr per månad” för att få tillgång till tusentals serier och filmer via Netflix. För den som tittar mycket på TV kan det absolut vara prisvärt men problemet är att många av dessa löpande abonnemang snarare skapar ett behov än möter ett.
Det är bekvämt att få nya strumpor varje månad – de ska ju ändå köpas någon gång…
Det är enkelt att ha tillgång till en digital tidningen – nyheter måste vi ju ha…
Att ”alltid ha tillgång till allt” är det försäljningsargumentet som fungerar så bra för många av dessa abonnemang. Varför nöja sig med 5 GB i surf när det finns Unlimited. Varför bara ha basutbudet på Tv-kanalerna när du kan få 100 kanaler för några hundralappar. Begränsa dig inte – Ha alltid tillgång till allt.
Den nya ”kokboken”
Det verkar som att abonnemangen har blivit det nya ”kokboksfenomenet”. År 2016 köpte vi i genomsnitt utemat för 3000 kr per person och månad i Sverige.
Det motsvarar 100 kr per dag och alltså i genomsnitt en måltid per dag. Det bör ha ökat sedan dess.
Samtidigt ges det ut fler kokböcker per capita i Sverige än i något annat land i världen.
Till stor sannolikhet blir dessa kokböcker liggandes och inte alls använda i så stor utsträckning som man tänkt sig. Behövs verkligen fler kokböcker om vi i genomsnitt äter ute en gång per dag?
Människan är inte alltid rationell utan bygger beslut på känslor och tar dessa utifrån hur man önskar att något var. Att fler kokböcker köps behöver inte vara ett tecken på att vi lagar mer mat – utan att önskar att vi gjorde det. Att vi hade tiden att lägga på matlagning. Men det har vi inte.
Läs även: Hur gör man en Budget
Att fler abonnemang tecknas behöver inte vara ett tecken på att vi behöver dem – utan att vi önskar att vi att vi behövde dem. Att vi hade tiden att se på TV, läsa tidningar, gå på teater och dricka fina viner som levereras med ett månads intervall. Men det har vi inte.
Men ändå betalar vi gladeligen tusenlappar per månad för något vi knappt utnyttjar. Det ger iallafall en känsla av att alltid ha tillgång till allt. Bara det kan ju vara värt 1500 kr per månad – även om dessa abonnemang förstör ekonomin för fler än man kan tro.
Så mycket kostar det per månad
Netflix – Standard 109 kr, Premium 139 kr
Spotify – Standard 99 kr, Premium Family 169 kr.
Mobilabonnemang – Från ca 100 kr per månad, med obegränsad surf kan det bli närmare 600 kr
Elsparkcyklar – ca 200 kr per månad (Finns ännu inte i Sverige)
Digital tidning – SvD Bas 99 kr, DN 119 kr
Readly – Alla tidningar på ett ställe. 99 kr
Storytel – Ljudböcker. Fr. 169 kr
Norton Anti Virus – Från 299 kr per år
Choklad – Få en box chokladpraliner varje månad 200 kr
Comhem – Från 149 kr/mån
Bredband – Från ca 150 kr/mån, kan bli mycket mera beroende på vart man bor (ex landsort)
Abundo – Fri tillgång till bio, teater, stand-up osv. 290 kr/mån
Om du skulle ta grund/billigaste abonnemanget på alla ovanstående tjänster så skulle det kosta nästan 2000 kronor … per månad … 24 000 per år …
Hur många abonnemang har du?
Så spar du pengarna till något bättre
- Vilka abonnemang har du idag?
Väldigt många vet inte ens vilka abonnemang man har. Gå igenom bankutdraget för en månad och skriv ner alla abonnemang som du betalar för. De allra flesta betalas nämligen månadsvis även om det finns undantag med betalning per kvartal eller år.
- Ställ kostnaden mot alternativet
Baspaketet hos Netflix kostar drygt 100 kr i månaden. För samma summa går det att hyra 3 – 4 filmer online per månad alternativt köpa 5 – 10 filmer hos en second hand.
Läs även: Hur gör man en Budget
Ställ priset för abonnemanget mot alternativet. Det är enkelt, smidigt och bekvämt att ha ett löpande abonnemang men det är även just detta som företagen tjänar pengar på. Att vi inte bryr oss att säga upp dem trots att det finns billigare alternativ.
- Ställ kostnaden mot annat företag
Om du ”inte kan leva” utan just det abonnemanget – jämför priset mot andra företag som erbjuder liknande tjänst. Det gäller exempelvis telefon och bredband som de flesta behöver i vardagen. Ofta kan priset pressas rejält och inte minst om man kan tänka sig minska något på abonnemangets storlek.
Nicklas har lång erfarenhet av att skriva om privatekonomi både till egna tidigare bloggar och till webbportaler inom ämnet. På Spargrisarna har han främst ansvar för faktatexter och guider men tar sig ibland friheten att dela med sig åsikter i en krönika eller berätta om personliga erfarenheter.
”För mig är kunskap inom privatekonomi en grundläggande bas i livet. Att man fortfarande inte infört det som ett eget ämne i skolan är märkligt. En hel del samhälliga problem skulle undvikas om ungdomarna hade bättre förståelse för ekonomi. Se bara på hur många som fastnar hos Kronofogden i ung ålder. Svaret på det problemet är – lär unga ekonomi.