Ta kontroll över din ekonomi genom att bygga upp en sparbuffert. Med hjälp av ett buffertsparande får du extra trygghet i vardagen. Uppstår det en oförutsedd utgift är det bara att använda sparbufferten.
Häng med så ska Spargrisarna visa hur du bäst skaffar dig en sparbuffert!
Bestäm över din ekonomi!
Har du råkat ut för en oförutsedd händelse någon gång och behövt låna pengar? De flesta av oss vet hur det känns. I bästa fall finns det någon i familjen eller en vän som kan låna ut en slant. I värsta fall blir det till att ta ett blancolån eller snabblån.
Nej, då är det bättre att ha en sparbuffert till hands. Att bygga upp en buffert är det första steget för att ta full kontroll över din ekonomi. Då har du alltid pengar tillgängliga ifall det oförutsedda inträffar – och vi vet av egen erfarenhet att det förr eller senare behövs extra pengar.
Exempel: Låt oss anta att bilen går sönder. Reparationen kanske kostar 10 000 kronor. Att ta ett lån på 10 000 kan lätt komma att kosta 1 000 – 2 000 kronor. Det är en onödig utgift. Då är det mycket smartare att kunna logga in på internetbanken och föra över pengarna från din egen sparbuffert.
Bilen kommer förr eller senare att behöva repareras, eller bytas ut, precis så som kylskåpet, datorn, TV:n … en sparbuffert kommer att användas, och du slipper lägga dig i skuld, du kommer att uppleva en känsla av full kontroll när du har en egen buffert. Det är en skön känsla!
Hur stor sparbuffert?
Börja med att fundera över hur stor sparbuffert du vill ha. Frågar du en sparekonom finns det en stor chans att du får rekommendationen att ha två månadslöner på ett bankkonto. En gång i tiden rekommenderades en årslön i buffertsparande.
Vi på Spargrisarna tycker inte sådana fasta gränser är särskilt användbara. Varför inte? Jo, därför att alla människor har olika livssituation, olika ekonomiska förutsättningar och behov.
Är du ensamstående, saknar bil och bor i en liten lägenhet i en mindre tätort är dina månadskostnader garanterat lägre än om du har tre ungar, två bilar och en lägenhet på 180 kvadratmeter i centrala Stockholm.
Tänk på att en person med låg eller genomsnittlig lön och få utgifter kan ha mer pengar över i slutet av månaden än en högavlönad person med stora utgifter.
Utgå alltså från hur mycket du gör av med varje månad för att bestämma hur stor sparbuffert du behöver. Det underlättar om du redan har gjort en budget.
Därefter bör du fundera på vad din sparbuffert ska täcka. Vanligtvis vill man att bufferten ska kunna täcka tre saker:
Oförutsedda utgifter: Hit hör utgifter som exempelvis ett trasigt kylskåp, bilreparationer eller ett dyrt tandläkarbesök. Vissa oförutsedda utgifter kanske du kan skjuta på framtiden, men många gånger så går det inte att göra.
Arbetslöshet: Det kan hända vem som helst, även om det inte alltid känns så troligt. Arbetsgivaren kanske ändrar inriktning på verksamheten, firman kanske flyttar eller så slår lågkonjunkturen hårt. Många räknar med att kunna hitta ett nytt jobb inom två eller tre månader. Sparbufferten täcker dina utgifter innan du börjar på nästa jobb.
Erbjudanden: Du kan även tillåta dig själv att använda sparbufferten för att dra nytta av tidsbegränsade erbjudanden. Det gör att du kan minska dina utgifter. Det är till exempel bättre att ta pengar ur sparbufferten för att köpa en semesterresa för kampanjpris än att köpa samma resa på avbetalning.
Tips: Många fackförbund erbjuder möjligheten att köpa en inkomstförsäkring som ger dig 80 procent av lönen ifall du blir arbetslös. Fundera på om det kanske är en bättre idé att lägga försäkringspremien i ditt eget buffertsparande.
Kanske landar du ändå i att du vill ha två månadslöner i din sparbuffert. Eller så bedömer du att tre eller fyra månadslöner ger dig den trygghet du vill ha.
Vissa resonerar att de endast vill att sparbufferten ska täcka oförutsedda utgifter men förlitar sig på A-kassa i händelse av arbetslöshet.
Ännu en variant är att bygga upp en sparbuffert som täcker de troligaste utgifterna och dessutom ha ett kostnadsfritt kreditkonto eller ett kreditkort utan årsavgift redo ifall du behöver låna pengar tillfälligt för en lite större utgift.
Öppna ett sparkonto, eller flera
Du bör definitivt ha ditt buffertsparande på ett annat konto än lönekontot. Annars är det mycket lätt hänt att du nallar av bufferten av misstag.
Tänk på! Vi pratar om sparbuffert, en buffert som kan komma att behövs snabbt och oförutsett. Oavsett vilken kontotyp du väljer bör du se till att det inte finns några begränsningar i uttag. I ett nödläge vill du inte begränsas av bindningstider eller hårda straffavgifter för att du gör ett uttag.
Det finns flera alternativ:
Extra sparkonto hos banken: Öppna ett extra sparkonto hos din bank. Räntan är kanske inte den bästa (förmodligen noll) men det är lätt att komma åt pengarna vid behov.
Sparkonto hos nischbank: Hos en nischbank som Avanza kan du ofta få lite högre ränta utan att behöva göra avkall på statlig insättningsgaranti. Räkna med att det tar en dag att ta ut pengarna.
Sparkonto utan insättningsgaranti: Uppdatering – Denna sparform finns inte längre! Tacka Herr Bolund (MP) för att han förstörde denna ypperliga sparform … läs mer: ”Farliga” sparkonton förbjuds – farligare sparkonton premieras.
Räntefond: Det går även att buffertspara i räntefond eller obligationsfond. Det kan ge bättre avkastning än på bankkonto, men fonden är känslig för räntehöjningar.
Börja spara!
När du öppnat ett sparkonto är det dags att börja spara. Det bästa är att föra över pengar direkt i samband med att du får lön. Då riskerar du inte att använda dem till annat innan du hunnit buffertspara.
Bestäm hur mycket du vill eller kan spara varje månad. Allt räknas, men tänk på att ju mer du lägger undan desto snabbare blir du klar med din sparbuffert.
Sätt gärna upp en automatisk banköverföring så slipper du tänka på att lägga undan pengar varje månad.
Tänk på att… snabbt bygga upp din sparbuffert igen ifall du vid något tillfälle tar ut pengar.
När din sparbuffert uppnått önskad storlek är det dags att sikta på nästa mål – ett långsiktigt sparande! – Du har redan nu övat in rutinen att lägga undan en slant varje månad. I framtiden kan du låta dessa pengar gå till ett aktiesparande eller fondsparande istället, läs gärna: Aktier för nybörjare.
Henrik skriver om ekonomi, lån, investeringar och annat som har med pengar att göra. Han arbetar med innehållsmarknadsföring med fokus på ekonomi. När Henrik inte är här på Spargrisarna jobbar han troligtvis på nya aktiestrategier eller är ute och upptäcker annorlunda resmål någonstans i världen.
”Pengar och ekonomi styr det mesta av det som händer runt omkring oss – oavsett om vi vill det eller inte. Jobb, forskning, uppfinningar, välfärd och politik. Pengar behövs och pengar motiverar. Läskunnigheten i Sverige är nästan fullständig men vi har mycket kvar att lära om ekonomi – inte minst hushållsekonomi. Många svenska hamnar i skuldfällan eller har svårt att ta sig ur ekorrhjulet. Jag tror att det behövs mer upplysning. Ekonomi kan trots allt vara roligt också!