Höjd pensionsålder från 2020

Från den 1 januari 2020 höjs den lägsta åldern för allmän pension i Sverige. Då höjs åldersgränsen från 61 till 62 år.

Det är bara början på en serie höjningar av pensionsåldern de kommande åren. När kan man gå i pension? Spargrisarna reder ut begreppen.

Går man inte i pension vid 65?

Först ska vi ta en förklaring, bara så alla är uppdaterad gällande pension och ålder. Det “normala” som nog de flesta tänker är att man går i pension när man fyller 65 år.

Men egentligen så är pensionsreglerna, nu 2019 ska sägas, utformade så att du kan välja att gå i pension – och erhålla pensionsutbetalningar – från 61 års ålder.

Går man i pension före 65 år så kan man dock inte erhålla eventuell garantipension eller bostadstillägg, dessa tillägg gäller först från det man fyller 65.

Gränsen på 67 år är den anställdes rätt att vara kvar i anställningen hos arbetsgivaren, om man nu så vill jobba så länge.

Självklart så kan man komma överens med arbetsgivaren att försätta jobba i många år till om det passar er båda, men upp till 67 år ålder kan arbetsgivaren inte låta dig gå pga åldersskäl.

Höjning av åldern för rätt till garantipension – som nu är 65 år – är ännu inte beslutad av riksdagen!

Det finns ett förslag, ingenting helt klart ännu, på en höjning av åldersgränsen för garantipension från 65 år till 66 år ska gälla från år 2023. Man kan troligen räkna med att åldern för att kunna söka och erhålla bostadstillägg ändras i samma veva.

Nya pensionsregler för en allt äldre befolkning

I oktober 2019 klubbade riksdagen igenom förslaget om höjd pensionsålder 2020. Riksdagsbeslutet har sin grund i pensionsgruppens blocköverskridande överenskommelse från 2017.

Kort och gott handlar det om att vi i Sverige lever allt längre. Vi är dessutom allt friskare. Det nuvarande pensionssystemet är från 1994. Då var den återstående medellivslängden vid 65 års ålder 16,03 år.

För 2019 finns ännu ingen uppgift men för 2018 var den 19,13. Den som är pensionär idag förväntas med andra ord leva tre år längre än en person vid samma ålder 1994. Det kanske inte låter som att ”enbart” 3 år ska inverka så mycket men från 16 till 19 år är en nästan 20-procentig ökning.

Ett annat sätt att se på det hela: Det kommer att behövas mer pensionspengar för dagens och morgondagens pensionärer än tidigare.

Antingen måste det skjutas till mer pengar eller så måste pensionsreglerna ändras, politikerna har valt det senare, så vi får alltså en ny pensionsålder.

Höjd pensionsålder – övergångsregler

När höjs pensionsåldern? Riksdagsbeslutet om höjd pensionsålder innebär att förändringarna kommer att genomföras stegvis via övergångsregler.

Tidigare, fram till i år 2019, så har man kunnat tagit ut pension tidigast från 61 år. Den nya pensionsåldern ska bli 64 i januari 2026.

Så här kommer det att se ut:

• 2020: Höjd pensionsålder i Sverige från 61 till 62 år.
• 2023: Pensionsåldern höjs från 62 till 63 år.
• 2026: Höjd pensionsålder från 63 till 64 år.

Är du född 1958 påverkas du inte av de nya pensionsreglerna 2019 / 2020. Är du född 1959 får du vänta tills du fyller 62 oavsett när på året du fyller år.

Spargrisarna har sammanställt denna lathund om den nya pensionsåldern med uppgifter från Pensionsmyndigheten:

Om du är född:	Får du tidigast ta ut pension år / ålder:
1958	2019 / 61
1959	2020 / 62
1960	2020 / 62
1961	2023 / 63
1962	2023 / 63
1963	2026 / 64

Fråga: Kan man lämna in ansökan i förväg och få pension beviljad enligt det gamla systemet?

Svar: Nej. Den höjda pensionsåldern gäller för alla, oavsett när du lämnar in din ansökan om allmän pension.

Riktålder – ett nytt begrepp

Från 2026 börjar begreppet riktålder för pension att användas. Det är en ganska avancerad matematisk formel men det är egentligen en ganska smart lösning.

Vad är riktålder?

Riktålder innebär att pensionsåldern efter 2026 kan ändras automatiskt – dock inte varje år – detta kommer att räknas utifrån den återstående medellivslängden för dem som fyllt 65.

Det innebär att riksdagen och de politiska partierna i framtiden inte behöver komma överens och besluta om ny pensionsålder. Den kommer att höjas automatiskt givet att vi lever längre. Det motsatta om vi lever kortare tid, då blir det en sänkning av pensionsåldern.

Riktåldern införs i socialförsäkringsbalken. Det innebär att den även kommer att påverka andra delar av socialförsäkringssystemet, till exempel åldersgränsen för bostadstillägg.

Följande gäller för riktåldern:

• Fastställs en gång om året.
• Börjar gälla sex år senare.
• Riktåldern kan bara höjas, eller sänkas, med ett år åt gången.
• Innan riktåldern kan höjas eller sänkas måste den ha legat stilla i tre år.

Goda nyheter: Stärkt grundskydd för pensionärer

Det kan kännas tråkigt att pensionsåldern hela tiden höjs, men Spargrisarna har även goda nyheter. Riksdagsbeslutet om nya pensionsregler innebär även att grundskyddet för pensionärer stärks.

Från 1 januari 2020 gäller följande nya regler:

• Garantipensionen höjs med upp till 200 kronor per månad.
• Den maximala ersättningen för bostadstillägg höjs från 5 560 kronor per månad till 6 540 kronor per månad.
• Fribelopp på 24 000 kronor för arbetsinkomster i äldreförsörjningsstödet, samma fribelopp gäller redan sedan tidigare för bostadstillägg.
• Gränserna för att få garantipension höjs. För ogifta höjs gränsen från 11 906 till 12 318 kronor. För gifta höjs gränsen från 10 553 till 10 965 kronor.

Nya regler för avgångsskyldighet

Riksdagen har även höjt åldern för avgångsskyldighet, den så kallade LAS-åldern. Idag har en anställd rätt att vara kvar i anställningen, men måste inte, till slutet av den månad personen fyller 67 år.

Från och med 1 januari 2020 höjs denna gräns till 68 år.

Från 2023 höjs gränsen för LAS-åldern till 69 år.

Det vill säga, från 2023 går det att jobba, om du kan och vill, tills du fyller 69 år, utan att arbetsgivaren avskedar dig enbart på grund av åldersskäl.

Är de nya pensionsreglerna bra?

Spargrisarna tycker det finns en bra logik bakom höjningen av pensionsåldern. Ska du precis till att gå i pension kan det förstås kännas bittert. Ändå är tanken att pensionssystemet måste vara hållbart.

Det verkar också som en bra idé med en matematisk formel som inte kräver politiska beslut om pensionsåldern i framtiden.

Fram till nu har vi haft möjlighet att börja ta ut vår allmänna pension vid 61 års ålder. Samtidigt har vi haft rätt att jobba till 67 års ålder. Efter riksdagens beslut kommer detta åldersspann istället att förskjutas och förminskas så att det blir från 64 till 69 år.

De flesta kommer inte att märka av de ”negativa” förändringarna eftersom många väljer att inte gå i pension vid pensionsgränsen. Däremot kommer de flesta på ett eller annat sätt kunna dra nytta av det stärkta grundskyddet för pensionärer.

Men …

Dock vill vi verkligen klargöra en sak som ännu inte är bestämd – och som kan ha en betydligt större inverkan på när vi svenskar kan och har råd att gå i pension. Samt har en stor inverkan på statskassan och pensionssystemet.

Den idag normala pensionsåldern är 65 år, det kommer troligen en höjning, kanske 2023 och då eventuellt till 66 år.

Men … ingenting av detta är som sagt bestämt, en höjning av den åldersgränsen betyder att garantipension och (troligen) bostadstillägg kan erhållas först från 66 års ålder … eller blir gränsen 67 år?