Att spara i fonder är ett utmärkt sätt att bygga upp ett stort sparkapital på sikt utan att behöva kunna särskilt mycket om börsen och aktiemarknaden.
Vi på Spargrisarna har satt ihop denna guide om att spara i fonder för nybörjare så att ämnet ska kännas lättsmält och lättillgänglig. Du får alla viktigaste tips på ett och samma ställe, grunderna i fondsparande och hur du snabbt kan komma igång.
Först resonerar vi kring vilka de bästa fonderna är 2025 och vad en bra fond är rent generellt. Därefter jämför vi olika typer av fonder, svarar på hur många fonder man ska ha, hur man väljer mellan fondtyper, hur det fungerar med skatt – och mycket mer!
Bästa fonderna 2025
Här är några fonder som vi tycker är bra och som vi gärna har med som tips. Strax under berättar vi varför:
Kategori | Fonder |
Bästa Sverigefonden | Avanza Zero, Nordnet Indexfond Sverige |
Bästa globalfonden | Avanza Global, Länsförsäkringar Global Index |
Bästa småbolagsfonden | Spiltan Småbolagsfond |
Bästa räntefonden (kort) | Avanza Ränta Kort, Swedbank Robur Räntefond Kort A, AMF Räntefond Kort |
Bästa räntefond (lång) | AMF Räntefond Lång |
Bästa företagsobligationsfond | AMF Företagsobligationsfond |
OBS – Detta är inget investeringsråd. Du behöver själv göra din jämförelse av fonder. Titta på villkoren och avgifterna innan du bestämmer dig.
Det är lite riskabelt att sticka ut hakan och påstå vilka som är de bästa fonderna 2025 eller kommande år. Ingen kan förutspå framtiden. Men vi på Spargrisarna har en enkel metod för att hitta bra fonder att spara i:
- Det som främst kommer att avgöra hur mycket du tjänar på dina fonder är vilken inriktning de har, inte exakt vilken fond eller vilket fondbolag du väljer.
- Vi krånglar inte till det utan vi väljer breda indexfonder, exempelvis en Sverigefond och en globalfond.
- På lång sikt (5 år eller mer) går vi ”all in” i aktiefonder. Är horisonten kortare eller vill vi sänka risken har vi även räntefonder i portföljen.
- Är det lång sikt ”kryddar” vi eventuellt med tillväxtbolag eller tillväxtmarknader.
- Vi väljer alltid fonder med låg avgift eftersom vi vet att avgiften gröper ur värdet otroligt mycket.
- Är du extra mån om miljön kan du välja hållbara fonder.
- Först därefter kikar vi på om det kanske finns några fonder som har lite högre avkastning än övriga fonder i samma kategori.
När vi valde ut bästa fonden i varje kategori lät vi avgiften väga tungt och så lade vi extra vikt vid indexfonder. Undantaget är Spiltan Småbolagsfond som vi valde utifrån den starka utvecklingen men den hade ändå en rimlig avgift i förhållande till andra fonder i kategorin.
Visste du att… nybörjare ofta gör misstaget att köpa för många fonder. Det räcker ofta alldeles utmärkt med endast en Sverigefond och en globalfond.
Så lätt kommer du igång med ditt fondsparande
- Öppna ett ISK-konto hos Avanza eller Nordnet, eller hos din bank.
- Sätt in pengar att köpa fonder för.
- Välj 2-3 breda fonder med låg avgift och fördela pengarna mellan dessa.
- Du kan med fördel sätta upp ett automatiskt månadssparande för att få fondportföljen att växa snabbare!
- Spara i minst 3-5 år, men gärna längre.
Vi ska strax berätta hur man vet vilka fonder man ska köpa, men låt oss först berätta lite mer om hur sparformen fungerar.
Vad är en fond?
En fond är en samling värdepapper, till exempel aktier eller räntepapper, som förvaltas av en fondförvaltare, antingen aktivt eller passivt (som indexfond).
Varje fond innehåller minst 16 olika värdepapper, men de flesta innehåller många fler.
Du som sparar kan inte välja vilka värdepapper som ska finnas i fonden men du kan välja mellan ett stort antal fonder med olika inriktning och risknivå.
Som fondsparare är du indirekt delägare i fondens innehav. Ifall du till exempel har en aktiefond som innehåller 40 olika börsnoterade aktier har du genom fonden ett delägande i alla dessa bolag. Går de bra tjänar du pengar genom att aktiekursen stiger.
Varför spara i fonder?
Fonder är ett sätt för dig att på ett enkelt sätt få exponering mot aktiemarknaden eller räntemarknaden och tjäna mer pengar än vad du kan genom ett bankkonto. Det gäller oavsett om du är nybörjare eller inte.
Här är några av fördelarna med ett fondsparande:
- Ingen kunskap krävs – alla kan spara i fonder
- Automatiskt – om du vill kan du sätta upp ett automatiskt fondsparande
- Billigt – det finns fonder som är helt eller nästan helt gratis att handla
- Sprid på riskerna – det räcker med några få fonder för att få stor riskspridning
Fondsparande är en bekväm sparform med stor riskspridning och relativt låg risk jämfört med att själv välja aktier att köpa.
Ifall ett av innehaven i en fond går dåligt påverkas inte fondvärdet så mycket tack vare de övriga innehaven.
Vill du hellre välja aktier själv? Läs då vår guide om aktier för nybörjare.
Olika typer av fonder
Aktiefonder
Aktiefonder innehåller aktier från en eller flera börser. Det finns aktiefonder med fokus på ett visst land eller en region, till exempel Stockholmsbörsen, men även globala aktiefonder.
Vissa är aktivt förvaltade medan andra har passiv förvaltning (indexfonder).
En del aktiefonder fokuserar på en viss bransch eller sektor. Till exempel energibolag, fastighetsbolag, infrastruktur, miljö eller ny teknik.
Det finns också fonder med inriktning på en viss typ av bolag. Exempelvis småbolag, tillväxtbolag, onoterade bolag, medelstora bolag eller stora bolag. Eller en mix.
Aktiefonder passar för dig som har en sparhorisont på runt fem år eller mer.
Räntefonder
Räntefonder är fonder som placerar i olika typer av räntebärande papper. Exempelvis statsobligationer, obligationer från bostadsbolag och kommun, eller statsskuldväxlar.
Denna typ av fonder har en betydligt lägre risk än aktiefonder, men har också lägre avkastning.
- Korta räntefonder har lägst risk och lägst avkastningspotential.
- Långa räntefonder har lite högre risk men kan ha högre avkastning. Värdet på innehaven stiger när räntan sjunker – och tvärtom. Obligationer hör hit.
Välj räntefonder för en del av eller hela ditt sparande om du har en sparhorisont på några få år.
Blandfonder
Blandfonder är fonder som innehåller både aktier och räntebärande papper. Det är en kompromiss mellan räntefonder och aktiefonder kan man säga.
Ofta har fondförvaltaren möjlighet att välja hur stor andel av innehaven som ska bestå av aktier respektive räntepapper.
Avgiften kan ofta vara onödigt hög, speciellt med tanke på att avkastningen i räntepapper är låg. Därför kan det vara smartare att själv köpa räntefonder vid sidan av aktiefonder istället för att köpa en blandfond.
Hedgefonder
Hedgefonder är så kallade specialfonder där förvaltaren har betydligt friare händer i hur pengarna förvaltas. Syftet är att få god avkastning oavsett hur marknaden går.
Tyvärr är de flesta hedgefonder dyra och det finns inga garantier att förvaltaren lyckas med sina mål.
Vi på Spargrisarna avråder mot att spara i hedgefonder.
Indexfonder
Indexfonder är aktiefonder som följer ett visst aktieindex. Det kan till exempel vara Stockholmsbörsens SIX30 index eller ett globalt index. De har ofta låg eller rent av ingen avgift.
Idén bakom indexfonder är att många aktivt förvaltade fonder sällan slår index och därför är det onödigt att betala för dyra förvaltningsavgifter.
Den berömde investeraren Warren Buffett rekommenderar indexfonder och det gör vi på Spargrisarna också.
Fond-i-fonder
Slutligen har vi kategorin fond i fond (FiF) vilket är en typ av fond som investerar i andra fonder istället för i aktier.
Syftet är att få hjälp med val av fonder och att sprida på riskerna ytterligare. Vi på Spargrisarna håller oss borta från fond-i-fonder eftersom vi inte tycker att den höga avgiften är motiverad.
Vill du ta rygg på andra investerare så kan copytrading vara ett alternativ.
PPM-fonder
De fonder som du kan välja för din premiepension kallas ibland för PPM-fonder, se exempel i artikeln PPM Tips.
Det är i mångt och mycket samma fonder som du kan köpa hos exempelvis Avanza – aktiefonder, blandfonder och räntefonder.
Men det finns vissa fonder som endast går att köpa inom ramarna för PPM-sparandet. Ett sådant exempel är AP7 Såfa.
Hur många fonder ska man ha?
Egentligen behöver du inte mer än två till tre fonder för att sprida på riskerna i ditt fondsparande.
Eftersom en fond innehåller minst 16 olika innehav blir det ändå god riskspridning.
De flesta tjänar inte något på att ha fler fonder än så i sin portfölj. Det blir bara mer att hålla ordning på.
Förutsättningen för att kunna klara sig med två eller tre fonder i fondportföljen är dock att de är tillräckligt breda eller att de kompletterar varandra väl.
Ett bra upplägg är till exempel en Sverigefond, en globalfond och en lite mer nischad fond, till exempel tillväxtmarknader eller tillväxtbolag / småbolag.
Vilka fonder ska man köpa?
Så här avgör du vilka fonder du ska köpa:
1. Bestäm sparhorisont
Till att börja med bör du välja fonder utifrån din sparhorisont, kan vara för pensionen eller kanske buffertspara. Behöver du inte pengarna förrän om fem år eller längre fram så bör du välja aktiefonder.
Vill du använda pengarna innan dess kan en mix av aktiefonder och räntefonder vara bra. Pengar som du vill använda de närmsta 1-2 åren kan med fördel ligga i räntefonder.
2. Välj billiga fonder
Det är stor skillnad mellan olika fonder i hur mycket de kostar. Avgiften äter upp avkastningen mer än vad du tror. Sikta på fonder som inte kostar mer än 0,5 % per år i avgift, gärna mindre.
Vår favorit är indexfonder. De kostar nästan inget och vissa är helt gratis.
3. Skapa en sund mix
Varje fond innehåller ett stort antal värdepapper så du behöver inte ha särskilt många fonder i portföljen. Däremot bör du försöka få en sund fördelning över olika branscher och regioner.
En mycket enkel men effektiv portfölj kan bestå av en Sverigefond och en globalfond. Då har du exponering mot några av Sveriges och världens främsta bolag och ekonomin som helhet.
Ifall du vill kan du krydda med en lite mer specialiserad fond inom en bransch eller med en inriktning som du tror på.
Till exempel så här:
- 40% Sverigefond eller Nordenfond
- 40% Globalfond eller USA Fond
- 20% Nischfond
Visste du att… många nybörjare gör misstaget att sälja sina bra fonder för snabbt. Att ett innehav stigit med exempelvis 100 eller 200 procent är sällan skäl nog för att sälja. Behåll dina vinnare istället och se dem fortsätta klättra!
4. Försök inte att tajma marknaden
Det kan vara lockande att försöka tajma marknaden och till exempel köpa aktiefonder när marknaden stiger och sedan växla över till räntefonder när marknaden vänder nedåt för att inte portföljen ska tappa i värde.
Nästan alla som provar det misslyckats. När man är ”helt säker” på att marknaden dyker vänder den ofta upp igen – och tvärtom. Resultatet blir att du går miste om värdefull avkastning.
Då är det bättre att bara fortsätta månadsspara i ur och skur. Det är ett vinnande koncept. Vi lovar!
Skatt på fonder – val av konto
Hur mycket skatt det är på fonder beror på vilket konto du väljer att spara dem i:
ISK
I de flesta situationer är investeringssparkonto (ISK) bäst. Då betalar du endast en låg schablonskatt på hela innehavet varje år. För 2025 motsvarar den skatten cirka 0,888% av fondernas värde.
Du betalar ingen vinstskatt vid försäljning. Från 2025 är det ingen skatt alls upp till 150 000 kronor och från och med 2026 höjs det beloppet till 300 000 kronor.
Kapitalförsäkring
Om du vill ange en förmånstagare för ditt sparande kan du istället välja att spara i en kapitalförsäkring. En förmånstagare kan till exempel vara att du sparar till barn, eller kanske din sambo.
Det är också rätt val om du vill spara i fonder via företag, läs gärna mer i vår artikel spara i aktier och fonder privat vs i företag.
Skatten är i princip densamma som på ett ISK, även om uträkningen skiljer sig något. Inte heller här betalar du någon vinstskatt när du säljer fonderna. Även kapitalförsäkring är skattefri upp till 150 000 kronor från och med 2025 och upp till 300 000 kronor från och med 2026.
Osäker på om du ska välja KF eller ISK? Läs vår artikel om Kapitalförsäkring eller ISK.
Aktie- och fondkonto
Väljer du att spara i fonder på ett aktie- och fondkonto är det 30 procent vinstskatt på eventuell vinst vid försäljning.
Det är sällan denna typ av konto är ett bra val för nybörjare eller småsparare i allmänhet, i och med att det finns ISK och KF som har mer fördelaktig skatt.
Ett undantag är om du vill kunna kvitta vinst mot förlust (till exempel sälja fonder med förlust när du gjort vinst på husförsäljning).
Eller om du har räntefonder till ett värde över 150 000 för 2025 eller över 300 000 för 2026 (ISK- och kapitalförsäkringsskatten äter annars upp mycket av avkastningen i räntefonder).
Frågor och svar om att spara i fonder för nybörjare
Vad är fonder?
Fonder är en samling värdepapper, exempelvis aktier eller räntepapper, minst 16 olika. De kan förvaltas aktivt av en förvaltare som väljer ut olika värdepapper. Eller så kan fonden följa ett index och kallas då för indexfond (eller passivt förvaltad fond).
Hur fungerar fonder?
Fonder innehåller många aktier eller räntebärande papper. Du väljer inriktning på ditt sparande och slipper köpa enskilda aktier eller räntepapper. När innehaven i fonden stiger i värde stiger även fondens värde. Eventuella utdelningar återinvesteras i fonden. Har innehaven utvecklats positivt kan du senare sälja dina fondinnehav och tjäna på affären.
Vilka fonder ska man köpa 2025?
Skapa en aktieportfölj med 2-3 fonder med låg eller ingen avgift. Vi rekommenderar indexfonder. Gärna en Sverigefond, en globalfond och eventuellt en mer nischad fond om du vill ”krydda” din fondportfölj. Tipset gäller oavsett om du är nybörjare eller har sparat ett tag.
Vad är det för avkastning på fonder?
Avkastningen beror främst på vilken typ av fond det är (aktiefond eller räntefond), inriktning och vilken marknad det är. Hur marknaden går påverkar också starkt. Om du har en indexfond Sverige så utvecklar den sig som Stockholmsbörsens index. Historiskt sett har avkastningen där varit cirka 11% per år.
Hur lång tid tar det att sälja fonder?
Hur lång tid det tar varierar mellan olika fonder och fondbolag. Informationen finns i handelsinformationen för fonden i fråga hos din bank eller nätmäklare. För vissa fonder kan du se pengarna på ditt konto redan nästa dag men ofta tar det 2-3 bankdagar.
Kan man sälja fonder på helgen?
Handel sker alltid på vardagar även om du kan placera en order även på helgen. Ordern läggs då nästkommande bankdag.
Vad är bryttid för fonder?
Bryttid, som även heter stopptid, är den tid på dagen då fondhandeln slutar. Ofta är det klockan 13:00 eller 10:00 om det är halvdag. Lägger du en order efter bryttiden går den till fondbolaget först nästa bankdag.
Hur mycket skattar man på fonder?
Det är noll kronor i skatt på fonder för de första 150 000 kronorna som du har i ISK eller kapitalförsäkring 2025. Därefter är det endast 0,888 % skatt på fondinnehavet (2025).
För 2026 är regeringens förslag att de första 300 000 kronorna skall vara skattefria.
Hur mycket ska man investera i fonder?
Om du kan lägga 5 procent av din lön, eller gärna 10 procent, varje månad i ett automatiskt fondsparande kommer det att göra underverk för din privatekonomi på sikt. Självklart är det bättre om du lyckas spara ännu mer än så.
Finns det fonder som investerar i Bitcoin?
Det finns inga rena Bitcoinfonder eller ETF i Sverige, men du kan få exponering i denna kryptovaluta genom att investera i Bitcoin certifikat.

Henrik skriver om ekonomi, lån, investeringar och annat som har med pengar att göra. Han arbetar med innehållsmarknadsföring med fokus på ekonomi. När Henrik inte är här på Spargrisarna jobbar han troligtvis på nya aktiestrategier eller är ute och upptäcker annorlunda resmål någonstans i världen.
”Pengar och ekonomi styr det mesta av det som händer runt omkring oss – oavsett om vi vill det eller inte. Jobb, forskning, uppfinningar, välfärd och politik. Pengar behövs och pengar motiverar. Läskunnigheten i Sverige är nästan fullständig men vi har mycket kvar att lära om ekonomi – inte minst hushållsekonomi. Många svenska hamnar i skuldfällan eller har svårt att ta sig ur ekorrhjulet. Jag tror att det behövs mer upplysning. Ekonomi kan trots allt vara roligt också!