Ta kontroll över din ekonomi genom att bygga upp en sparbuffert. Med hjälp av ett buffertsparande får du extra trygghet i vardagen ifall det uppstår en oförutsedd utgift.
Vi rekommenderar att du har en buffert på i varje fall två månadslöner. Exakt hur mycket man ska ha är dock individuellt.
Häng med så ska Spargrisarna visa hur du kan tänka och hur du bäst gör för att buffertspara!
Vad är buffertsparande?
Med buffertsparande innebär att du avsätter pengar som du kan använda om något oförutsett händer. Din buffert är som en ekonomisk stötdämpare som tar smällen om något inte går som planerat.
Därför är en buffert bra att ha
- Om bilen eller något i hushållet går sönder kan du åtgärda det direkt
- Du slipper ta dyra blancolån för att täcka en oförutsedd kostnad
- Ifall du får oförutsedda utgifter eller utlägg på semestern
- Du kan täcka tillfälligt förhöjda boendekostnader
- Om du blir sjukskriven eller arbetslös har du lite extra att leva för
Exempel: Bilen går sönder. Reparationen kostar 10 000 kronor. Att ta ett lån på 10 000 kan lätt komma att kosta 1 000 – 2 000 kronor. Det är en onödig utgift.
Då är det mycket smartare att kunna logga in på internetbanken och föra över pengarna från ditt buffertsparande. Du slipper en onödig skuld och därmed en onödig extra utgift utöver själva reparationen.
Hur mycket ska man ha i buffert?
Det snabba svaret är att du bör spara ihop en buffert på två månadslöner efter skatt. Då klarar du sannolikt alla nödvändiga utgifter i två till tre månader, till exempel om du blir arbetslös eller sjuk.
Men det är en grov förenkling. I praktiken har alla människor olika livssituation, olika ekonomiska förutsättningar och behov.
Därför bör du börja med att fundera över hur stort buffertsparande just du ska ha.
Är du ensamstående, saknar bil och bor i en liten lägenhet i en mindre tätort är dina månadskostnader garanterat lägre än om du har tre barn, två bilar och en lägenhet på 180 kvadratmeter i centrala Stockholm.
Tänk på att en person med låg eller genomsnittlig lön och få utgifter kan ha mer pengar över i slutet av månaden än en högavlönad person med stora utgifter.
Utgå alltså från hur mycket du gör av med varje månad för att bestämma hur stor sparbuffert du behöver. Det underlättar om du redan har gjort en budget.
Därefter bör du fundera på vad din buffert ska täcka. Vanligtvis vill man att bufferten ska kunna täcka tre saker:
Oförutsedda utgifter: Hit hör utgifter som exempelvis ett trasigt kylskåp, bilreparationer eller ett dyrt tandläkarbesök. Vissa oförutsedda utgifter kanske du kan skjuta på framtiden, men många gånger så går det inte att göra.
Arbetslöshet: Det kan hända vem som helst, även om det inte alltid känns så troligt. Arbetsgivaren kanske ändrar inriktning på verksamheten, firman kanske flyttar eller så slår lågkonjunkturen hårt. Många räknar med att kunna hitta ett nytt jobb inom två eller tre månader. Sparbufferten täcker dina utgifter innan du börjar på nästa jobb.
Erbjudanden: Du kan även tillåta dig själv att använda sparbufferten för att dra nytta av tidsbegränsade erbjudanden. Det gör att du kan minska dina utgifter. Det är till exempel bättre att ta pengar ur bufferten för att köpa en semesterresa för kampanjpris än att köpa samma resa på avbetalning.
Tips: Många fackförbund erbjuder möjligheten att köpa en inkomstförsäkring som ger dig 80 procent av lönen ifall du blir arbetslös. Fundera på om det kanske är en bättre idé att lägga försäkringspremien i ditt eget buffertsparande.
Kanske landar du ändå i att du vill ha två månadslöner i din sparbuffert. Eller så bedömer du att tre eller fyra månadslöner ger dig den trygghet du vill ha.
Vissa resonerar att de endast vill att deras buffert ska täcka oförutsedda utgifter men förlitar sig på A-kassa i händelse av arbetslöshet.
Ännu en variant är att bygga upp en sparbuffert som täcker de troligaste utgifterna, en ”akutbuffert” på 10 000 – 30 000 kronor. Dessutom kan du ha ett kostnadsfritt kreditkonto eller ett kreditkort utan årsavgift redo ifall du behöver låna pengar tillfälligt.
Öppna ett nytt sparkonto för ditt buffertsparande
Du bör definitivt ha ditt buffertsparande på ett annat konto än lönekontot. Annars är det mycket lätt hänt att du nallar av bufferten av misstag.
Tänk på! Vi pratar om sparbuffert, en buffert som kan komma att behövs snabbt och oförutsett. Oavsett vilken kontotyp du väljer bör du se till att det inte finns några begränsningar i uttag. I ett nödläge vill du inte begränsas av bindningstider eller hårda straffavgifter för att du gör ett uttag.
Det finns flera alternativ:
Extra sparkonto hos banken: Öppna ett extra sparkonto hos din bank. Räntan är kanske inte den bästa (förmodligen nära noll) men det är lätt att komma åt pengarna vid behov.
Sparkonto hos nischbank: Hos en nischbank som Avanza kan du ofta få lite högre ränta utan att behöva göra avkall på statlig insättningsgaranti. Räkna med att det tar en dag att ta ut pengarna.
Räntefond: Det går även att buffertspara i räntefond eller obligationsfond. Det kan ge bättre avkastning än på bankkonto, men fonden är känslig för räntehöjningar och det kan ta några dagar innan du kan ta ut pengarna.
Kuriosa: Tidigare fanns även sparkonto utan insättningsgaranti som gav en hög ränta men helt utan säkerhet från staten. Denna sparform finns inte längre! Tacka Herr Bolund (MP) för att han förstörde denna ypperliga sparform. Läs mer: ”Farliga” sparkonton förbjuds – farligare sparkonton premieras.
Så kan du buffertspara – steg för steg
- Öppna ett sparkonto.
- Månadsspara: För över ditt månatliga buffertsparande direkt i samband med löning, gärna med automatiskt banköverföring. Då riskerar du inte att använda dem till annat innan du hunnit buffertspara. 10% av lönen är ofta lagom.
- Fortsätt spara när du uppnått målet: När du sparat ihop till din buffert kan du med fördel fortsätta spara till ett långsiktigt sparande. Du har redan nu övat in rutinen att lägga undan en slant varje månad. I framtiden kan du låta dessa pengar gå till ett aktiesparande eller fondsparande istället.
- Bygg upp bufferten igen vid behov: Om du någon gång behöver ta pengar från bufferten återupptar du insättningarna i samband med nästa lön till dess att bufferten är full igen.
Lycka till med ditt buffertsparande!

Henrik skriver om ekonomi, lån, investeringar och annat som har med pengar att göra. Han arbetar med innehållsmarknadsföring med fokus på ekonomi. När Henrik inte är här på Spargrisarna jobbar han troligtvis på nya aktiestrategier eller är ute och upptäcker annorlunda resmål någonstans i världen.
”Pengar och ekonomi styr det mesta av det som händer runt omkring oss – oavsett om vi vill det eller inte. Jobb, forskning, uppfinningar, välfärd och politik. Pengar behövs och pengar motiverar. Läskunnigheten i Sverige är nästan fullständig men vi har mycket kvar att lära om ekonomi – inte minst hushållsekonomi. Många svenska hamnar i skuldfällan eller har svårt att ta sig ur ekorrhjulet. Jag tror att det behövs mer upplysning. Ekonomi kan trots allt vara roligt också!